Guidelines on the Use of Therapeutic Apheresis in Clinical Practice – Evidence-Based Approach from the Writing Committee of the American Society for Apheresis: The Eighth Special Issue
Abstract
The American Society for Apheresis (ASFA) Journal of Clinical Apheresis (JCA) Special Issue Writing Committee is charged with reviewing, updating, and categorizing indications for the evidence-based use of therapeutic apheresis (TA) in human disease.
In the Ninth Edition, the JCA Special Issue Writing Committee has incorporated systematic review and evidence-based approaches in the grading of evidence and categorization of apheresis indications to make recommendations on the use of apheresis in a wide variety of diseases and conditions. This edition has largely maintained the general layout and concept of a fact sheet introduced in the Fourth Edition (2007). Each fact sheet succinctly summarizes the evidence for the use of TA in a specific disease or medical condition.
The Ninth Edition of the JCA Special Issue comprises 91 fact sheets and 166 graded and categorized indications. This includes seven new fact sheets, nine new indications on existing fact sheets, and eight changes in the category for existing indications. The Ninth Edition of the JCA Special Issue seeks to continue to serve as a key resource that guides the utilization of TA in the treatment of human disease.
>>> Guidelines on the Use of Therapeutic Apheresis in Clinical Practice
Granulocytgivning – översiktlig handläggning enligt rekommendationer
Granulocyter är en speciell typ av vita blodkroppar som normalt finns i blodet och som har till uppgift att bekämpa infektioner framförallt orsakade av bakterier. Vid vissa sjukdomstillstånd samt vid t ex behandling av cancersjukdomar kan patienter ha ett mycket lågt antal granulocyter och då drabbas av allvarliga infektioner. I ett sådant läge kan det vara livsavgörande att tillföra patienten granulocyter. På grund av snabba förändringar i patientens tillstånd och på grund av att granulocyter inte kan lagras, måste en givare kunna komma med kort varsel. Till skillnad från t ex trombocytgivning, blir givaren ej kallad regelbundet, utan kontaktas enbart när behov uppkommer.
>> Granulocytgivning – översiktlig handläggning enligt rekommendationer från SAG
>>Uppdaterad information om granulocytgivning till potentiella givare