Remiss Handbokskapitel
Här kommer en till remiss. Det är författargruppen för Klinisk användning av blodprodukter som har skrivit ett nytt avsnitt som heter ” Transfusioner i hemmet”.
Remissvar senast 2025-01-31 till Linda Bodecker Zingmark linda.bodecker.zingmark@regionvasterbotten.se
Transfusioner i hemmet
Bakgrund
Transfusioner i hemmet har utförts sedan 1970–talet och blev en nödvändighet under pandemin 2020 för att skydda sköra patientgrupper. Omfattning och indikationer förhemtransfusioner skiljer sig internationellt och nationellt (1). I de få studier som har publicerats är det inte visat någon ökad risk för komplikationer vid transfusion i hemmet jämfört med transfusion på sjukhus (2).
I Sverige genomförs hemtransfusioner i ökande omfattning både inom palliativ och kurativ vård. Transfusioner i hemmet ökar då det anses önskvärt att mer vård sköts i hemmet av omsorg för patienterna, det gäller även till exempel cytostatikabehandlingar, men också på grund av den ökade bristen på vårdplatser. I nuläget används transfusioner i hemmet i ett flertal regioner i Sverige. Lokala eller regionala riktlinjer för de behandlande enheterna finns inom några regioner men det saknas nationella riktlinjer
Tabell 1 visar transfusionsstatistik för 2023 från några regioner.
Tabell 1. Antal produkter transfunderade i hemmet 2023
|
Region |
Erytrocyter |
Trombocyter |
|
Jämtland /Härjedalen |
79 |
40 |
|
Västerbotten |
230 |
96 |
|
Uppsala |
264 |
26 |
|
Stockholm |
7091 |
1193 |
|
Kalmar |
162 |
Uppgift saknas |
|
Kronoberg |
99 |
Uppgift saknas |
|
Blekinge |
32 |
Uppgift saknas |
|
Halland |
8 |
Uppgift saknas |
|
Skåne |
1377 |
43 |
Riktlinjer vid transfusioner i hemmet
Enligt Socialstyrelsen föreskrift 2009:29 om transfusion av blodkomponenter ska en sjuksköterska eller läkare ha ansvaret för transfusionen. Patienten ska under transfusionen fortlöpande övervakas av hälso–och sjukvårdspersonal som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. I riktlinjerna bör det ingå en bedömning av patientens tillstånd före transfusion (temp, puls, blodtryck) vilka läkemedel som ska finnas, hur länge efter transfusion sjuksköterskan bör stanna, om patienten kan lämnas ensam efter transfusionen,och hur återrapportering av blodprodukten ska göras.
Medicinskt ansvar och övervakning
Läkare verksamma inom onkologi, hematologi, geriatrik eller allmänläkare ansvariga för hemsjukvård ger ordination om huruvida en patient kan behandlas med blodtransfusioner i hemmet.
Patienten bör ha transfunderats med erytrocyter tidigare utan komplikationer. I de fall patienter har irreguljära erytrocytantikroppar genomförs förenlighetsprövning enligt regelverket (MG–test). Om patienten har haft en transfusionskomplikation bör bedömning göras om huruvida transfusioner i fortsättningen bör ges på sjukhus.
Transport av blodprodukten
Blodprodukterna bör transporteras i transportlådor avsedda för ändamålet. Trombocyter ska inte transporteras i samma låda som erytrocyter och plasma då de har olika förvaringstemperatur, rumstemperatur respektive 2-8oC.
I de fall erytrocyterna inte planeras att transfunderas i direkt anslutning från uthämtning från transfusionsmedicin ska produkten förvaras i en godkänd blodkyl. Om en godkänd blodkylinte finns att tillgå bör man hämta ut blodprodukter till en patient åt gången från Transfusionsmedicin.
Transfusionsprocessen, dokumentation av transfusion och återrapportering
Vid transfusion av erytrocyter är det optimalt om en erytrocytenhet beställs åt gången och senare utvärderas, också för att minska risken för volymöverbelastning. Ordinerande läkare ska individanpassa transfusionsgränsen med hjälp av områdesspecifika riktlinjer. Erytrocytenheten bör ges inom 4 timmar efter att transfusionsaggregatet kopplats till patienten. Ordinerande läkare beslutar hur fort enheten kan transfunderas. Blodprodukter ska inte ges tillsammans med andra läkemedel.
Erytrocyter, plasma samt trombocyter kan ges i hemmet via intravenösa infarter, PVK, CVK eller central venport.
Enligt vårdhandboken ska en sjuksköterska finnas hos patienten under hela transfusionen och det ska finnas tillgång till akututrusning. Vid misstänkt transfusionskomplikation skatransfusionen avbrytas, ansvarig läkare och transfusionsmedicin kontaktas.Transfusionskomplikationen ska dokumenteras och rapporteras enligt ordinarie rutin.
Återrapportering av blodprodukter ska ske i anslutning till transfusionen. Den använda påsen ska sparas, i kylskåp om möjligt, minst 4 timmar efter avslutad transfusion enligt vårdhandboken.
Konklusion
Riktlinjer som bör finnas för Transfusionsmedicin
– rutiner för utlämning och transport av blodprodukter ska finnas
– rutin för återrapportering av transfusionen samt uppföljning av återrapportering
– kliniska riktlinjer och transfusionsmedicins riktlinjer bör förankras hos varandra
Riktlinjer som bör finnas för hemsjukvårdsteamet
– tydlig ordination inkl. volym och tid för transfusionen
-rutiner för provtagning av förenlighetsprövning (BAS test/MG test)
-rutiner för övervakning
-vem som ska kontaktas vid komplikationer
–åtgärder vid en transfusionsreaktion, behandling resp. provtagning
– ansvarig enhet för transfusioner i hemmet bör vara anknuten till organisationens transfusionskommitté
Referenser:
1. Shaw et al. International Forum on Home-Based Blood Transfusion: Summary. Vox Sang. 2022 Apr;117(4):616-623. doi: 10.1111/vox.13200. Epub 2021 Oct 25. PMID: 34697808.
2. Rodríguez Corte et al. Home-based blood transfusion therapy: A systematic review. Br J Haematol. 2022 Nov;199(4):496-506. doi: 10.1111/bjh.18344. Epub 2022 Jul 1. PMID: 35778372; PMCID: PMC9796283.
3. Tanaka et al. Management system of home transfusion in Japan: A nationwide survey in 2019. Vox Sang. 2023 Jan;118(1):59-67. doi: 10.1111/vox.13380. Epub 2022 Dec 1. PMID: 36454538.
4. SOSFS 2009:29 Socialstyrelsens föreskrifter om transfusion av blodkomponenter
5. http://www.vardhandboken.se
